Vill Zlatan ha höst-vår?

MFF:s deltagande i sextondelsfinalen mot Chelsea i Europa League har på nytt väckt frågan: Ska vi övergå till höst-vår för att därmed komma i takt med övriga Europa?

Nu väntar vi bara på ett någon alert kvällstidning går ut med en enkät och frågar Zlatan Ibrahimovic vad han tycker.

Det har jag inte en tanke på. Zlatan är Malmös främsta export till fotbollsvärlden (Bosse var ju bara ute tre år), men har givetvis inga närmare kunskaper i denna fråga. Därför sparar jag in ett dyrt samtal till Amerika.

Men det är oroväckande att personer med större insikt i den svenska fotbollsvärlden saluför denna fråga.

Tyvärr är deras argument främst, att transferfönstren därmed skulle vara lika. Om det nu skulle vara en fördel.

För dagen har MFF möjlighet att värva Messi, eftersom man slipper konkurrens från övriga Europa. Ett hypotetiskt exempel. Men det finns fördelar med att det svenska fönstret är öppet längre på våren.

Och sommarfönstret kan regleras så att det svenska avslutas samtidigt som i resten av Europa.

Därför finns det inga tunga argument för att övergå till höst-vår.

* * *

Eller snarare återgå. För vi är några stycken som minns den tid när vi spelade höst-vår här i Sverige. Senaste normala säsongen var 1956/57.

Då hade man ett sommaruppehåll på nio veckor, 5 juni–2 augusti.

Och det gäller hela seriesystemet, från allsvenskan till Söderslätts reservlagsserie.

Naturligtvis kan det kortas med dagens metoder att lägga spelprogram, men fortfarande ska det vara ett totalt fotbollsuppehåll under några veckor när vädret är som mest lämpat för att både se och spela fotboll.

* * *

Det finns en enkel lösning: Varmare klimat. I och för sig varnar alla för att ett sådant är på gång, men inte tillräckligt för att förändra förutsättningarna för fotboll.

I vårt grannland Danmark spelar man höst-vår. Där startade man vårsäsongen den 11 februari och håller på till den 25 maj. Sedan blir det sju veckors uppehåll innan nästa säsong börjar den 13 juli med sista omgången den 17 december.

Ändå spelar man bara i undantagsfall på konstgräs.

* * *

För oss i Skåne kan det möjligtvis vara genomförbart, men inte i övriga delen av landet. Jo, om man spelar alla matcher på konstgräs. Och det är väl inte ens höst-vår-förespråkarna intresserade av.

Vi har redan Svenska cupen som spelas på datum jämförbara med när allsvenskan i så fall skulle startas.

Av de 48 lag (32 herr, 16 dam) som spelar i cupens gruppspel spelar samtliga på konstgräs. Även AIK, som använde tillfälligt konstgräs på Friends.

Till och med de skånska lagen har tvingats byta sina naturgräsplaner mot konstgräs vid den här tidpunkten på året.

Är det så vi vill ha det?

En tänkbar lösning kan vara hybridgräs. Men sådant har bara provats vid ett enda tillfälle hittills och det är för tidigt att utse det som en möjlighet.

Det kommer dock inte att korta ner sommaruppehållet.

* * *

Vid den senaste Uefarankingen hamnar Malmö FF på 72:a plats bland alla Europas klubbar. Det innebär med all sannolikhet att MFF blir seedat i alla kvalomgångar i höstens Europa League.

Det är en glädjande och välförtjänt framgång efter årets Europaspel. Men placeringen bygger på statistik från Uefaturneringar de senaste fem åren. Med statistik kan man, som bekant, ljuga som man vill.

På rankingen kommer nämligen MFF före bland annat Real Betis, Real Sociedad, Celta Vigo, Milan. Everton, Spartak Moskva, Atalanta, Sampdoria, Torino, Eintracht Frankfurt, Hoffenheim och Hertha Berlin.

Nu kommer MFF aldrig att ställas mot något av de lagen i en kvalomgång, men det skulle vara roligt om MFF är seedat när man ska möta Milan.

* * *

Det blev svenskt guld i VM i sprintstafett för damer. Det måste vara en av de mest konstruerade idrottsgrenar som finns. Möjligen i konkurrens med mixedstafett i skidskytte.

Finns det i någon annan idrott, att ett stafettlag består av två personer? Tvivlar.

Och jag blir riktigt orolig när någon redan nu uttalar/skriver ordet Bragdguld.

Att vinna VM-guld i denna gren är banne mig lättare än att vinna Superettan i fotboll. För där talar vi om en laginsats – det är det inte när bara två personer är inblandade.

Vad gör MFF med sitt överskott?

I veckan redovisade MFF sin årsrapport. Det gångna året gick med närmare 40 miljoner kronor i vinst och det egna kapitalet är uppe i nästan en halv miljard kronor.

Det är naturligtvis oerhörda summor. Eftersom året gått med vinst behöver man inte göra några bokslutsmässiga tricks. Årets innan påstod man att verksamheten gått med 100 000 kr i vinst, men gömde då en förlust på 51 miljoner kronor under ”investeringar”.

Dessutom får bokslutet många i Fotbolls-Sverige att betrakta MFF som omöjligt att nå upp till. Både ekonomiskt och i serietabellen.

Jag har skrivit det förr, men upprepar och upprepar: Glöm inte IFK Göteborg på 1990-talet.

Då hade man en ekonomisk ställning, som är fullt jämförbar med MFF:s nuvarande, efter stora framgångar i Europacuperna och allsvenskt guld nästan varje år.

För bara något år sedan tvingades Göteborg inteckna sin klubbstuga för att få medel till den löpande verksamheten.

Så fort kan det gå.

* * *

Därmed inte sagt, att det finns tecken på något liknande i MFF. Inte än.

Men nu höjs krav på att MFF ska göra dyrare spelarinvesteringar. Att handla på den ”dyra hyllan”.

Om man nu betraktar fotbollsspelare som varor. Så enkelt är det inte. Den nordiska fotbollsmarknaden har ingen större attraktionskraft och en spelare med ambitioner väljer helt andra länder. Och där kommer vi aldrig att kunna konkurrera, inte ens med miljoner.

Så en klokare väg är att handla på ”fyndhyllan” och hoppas på att hitta något att vidareutveckla.

Det har lyckats förr. Erik Johansson, Anton Tinnerholm, Miko Albornoz, Isaac Kiese Thelin, Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz, Vidar Örn Kjartansson, för att nämna några.

* * *

Men det lyckas inte alltid. Ibland blir det en felinvestering. Trots att MFF satte in åtta nya spelare mot Lunds BK jämfört med Chelseamatchen, så var Bonke Innocent inte ens med i truppen.

Han värvades sommaren 2017 från norska Lilleström – det kostar att handla med norrmännen. Vad jag förstår fick Bonke Innocent ett femårskontrakt med MFF. Han har alltså minst tre år kvar.

Frånsett när MFF var hårt skadedrabbat förra året, har det på sin höjd blivit inhopp. Men nu alltså inte ens det.

Tala om att ha hamnat i frysskåpet.

Det har naturligtvis förekommet tidigare. Erinrar mig Babis Stefanidis. Han kom under stort rabalder från HIF, men lyckades inte i MFF. På tre säsonger spelade han bara tio matcher. Sedan placerades han i bakgrunden och tvingades mer eller mindre bort.

* * *

Annars har MFF löst sitt överskott på spelarsidan med utlåning. Men då rör det sig oftast om ungdomar som kan tjäna på att utvecklas i en annan omgivning eller lägre serie.

Senast i raden är Hugo Andersson. Han visade stor talang förra sommaren, men konkurrensen om mittbacksplatserna i MFF är tuff. Därför blir det TFF för Hugo denna säsong.

* * *

Apropå TFF erinrar jag mig för några år sedan, när man mötte Kiruna i kvalsvenskan. Kanske mer än några år sedan, 1991, närmare bestämt. Det måste ha varit den längsta resan till en bortamatch i svensk tävlingsfotboll. 187 mil – alltså Malmö-Stockholm tre gånger.

På torsdag väntas temperaturen vara +8 grader i Trelleborg mot -20 grader i Kiruna.

Bara ett exempel på att det råder olika omständigheter i samma land.

Och det gäller i synnerhet möjligheten att utöva hasning på nederbörd.

Så var det sagt mitt uppe i alla snö-VM.

Det blir ingen debatt i MFF

I en insändare i Sydsvenskan, har förre chefredaktören Jan Wifstrand, numera hemmahörande i Mörrum, efterlyst debatt om vem som ska bli MFF:s näste ordförande.

Enligt gängse kvällstidningsrutin rubriksätter Aftonbladet ”Jättebråket som skakar MFF”.

Vadå bråk? Vadå skakat? För att en oberoende skribent ifrågasätter valberedningens förslag?

Det handlar alltså om förslaget att välja Anders Pålsson till ordförande.

Jag vet ingenting om denne Pålsson. Men det gör tydligen Wifstrand, som svartmålar och odugligförklarar honom för att han blivit avsatt som VD för Hilding Anders, internationellt storföretag i sängbranschen med huvudkontor i Malmö.

Om det är ett hinder för att bli ordförande i MFF vet jag inte. Ej heller vad som ligger bakom, vare sig avsättningen eller Wifstrands negativa omdöme.

Men någon debatt på årsmötet den 1 mars blir det inte.

Av den enkla anledning, att det inte finns någon motkandidat.

Jan Wifstrand föreslår åtta tänkbara kandidater. Alla presenterade med meriter från näringslivet. Även om MFF numera är ett storföretag, är det trots allt fotbollen som är grunden. Det räcker inte att vara medlem i MFF för att anses som fotbollskunnig. I så fall finns det 7 000 kandidater.

Några av dem, inga namn, skulle jag direkt kalla olämpliga. Och jag tror att kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh har oerhört mycket större förutsättningar att sköta Malmö stad än MFF.

* * *

När det blåser i MFF har styrelsen lång erfarenhet att styra årsmötet.

Det har ju förekommit debatter kring MFF:s styrelse förr, men då har styrelsen och valberedningen genom olika tricks med röstningsförfarande och annat fått som man ville.

Och årsmötet har i vanlig ordning ropat ”halleluja”.

Kanske har valberedningen numera den oberoende ställning som det är tänkt i en demokratisk förening. Men så har det inte alltid varit.

Jag vet att jag ringde valberednings ordförande för många år sedan och frågade om det skulle bli någon ny i styrelsen. Frågan fick ett kort och snabbt svar:

– Det får du fråga Cavalli om.

Sedan var det i många år Bengt Madsen och Hasse Borg som styrde, förmodligen även valberedningen.

Och på årsmötet uppträdde styrelsen med en enad front och slog ner all eventuell opposition.

Men allt gick demokratiskt tillväga.

* * *

MFF har dock viktigare saker att syssla med. Europa League-match mot Chelsea på torsdag.

I söndags fick Chelsea en riktig avhyvling av Manchester City, som vann med 6–0. Redan efter 25 min ledde City med 4–0.

Då kan man förstå om Chelsea tappade sugen. Speciellt som ett par av målen var synnerligen onödiga. En försvarsspelare som frispelade en Cityspelare i offsideposition och ett par skott som bara satt mitt i krysset.

Den behandlingen kan inte MFF utsätta Chelsea för. I genrepet mot Dynamo Kiev hade man inte ett enda avslut på mål.

Jag tillhör kategorin som är helt övertygad om att Chelsea är revanschsuget när man kommer till hybridgräset i Malmö.

* * *

Det var lite ståhej i veckan om Jan Malmsjö och hans framträdande i Melodifestivalen. Som krydda på laxen i förberedelserna uppträdde han i en mästartröja för MFF under presskonferensen. Den var förstås från 2004 och det finns fem senare varianter, men i alla fall.

Med detta tunga argument lyckades jag åtminstone få med ett barnbarn i röstningsproceduren, men det räckte in. Janne Malmsjö blev sexa och utslagen.

1998 gjorde jag en intervjuserie i Sydsvenskan som vi kallade Kompisar i Malmö. Det blev tolv avsnitt. Elva av dem finns i min dator, men det sista kan jag inte hitta (bara en faximil av förstasidan). Alltså det med Janne Malmsjö och kompisen Evald Fridén, Janne född 1932 och Evald 1931.

Vi träffades på deras gamla skola. Som då hette Kommunala Mellanskolan, men bytte namn senare till Johannes Samreal. Numera har skolan fått ge vika för byggandet av Citytunneln vid Rådmansgatan och det är slut på skolverksamheten där.

Reportaget blev en av min journalistkarriärs höjdpunkter. Vi satt på Chez Olga i en solig Pildammsparken i två och en halv timme. Och Janne Malmsjö pratade uteslutande den malmöitiska som han praktiserat fram till att han kom in på Dramatens elevskola 1949.

”Den sitter i ryggmarjen”, påstod han. Och det gav han sedan uttryck för i sin tolkning av Danskdödaren i tv-serien om NP Möller.

Synd att artikeln inte finns kvar, för det lär ha varit mer än jag som var nöjd med den.

MFF har inte en chans mot Chelsea

Med en sådan rubrik kan man kanske skaffa lite uppmärksamhet? För ingen kan väl påstå att det är något som är underbyggt med extremt kunnande eller ens spådom. Alla begriper att MFF inte ska ha en chans mot Chelsea.

Men i media har man så smått bygga förhoppningar. Inte minst efter träningsmatchen i Marbella mot Krasnodar. Det är många positiva omdömen. ”MFF höll jämna steg i 75 minuter”, till exempel.

Nu kan man ha olika värderingar, så därför ska jag inte gå in på några omdömen. Men det var inte riktigt min uppfattning.

För att MFF ska ha framgång krävs att Markus Rosenberg, Fouad Bachirou och Anders Christiansen spelar på toppen av sin förmåga. Att målvakten ska hålla högsta klass är en naturlighet.

Men mot Krasnodar var både Fouad Bachirou och Anders Christiansen långt ifrån toppformen. Framför allt är det bekymmersamt att min specielle favorit AC är flera mil från normal högstanivå.

Och den traditionellt ”vårtrötte” Rosenberg var inte ens i spelbart skick.

Det ger inga positiva signaler.

* * *

Nu ansågs Krasnodar ha en fördel, eftersom de hade fler matcher mot bra motstånd i benen.

Mot Chelsea anses MFF ha förbättrad chans, eftersom engelsmännen har fler matcher mot bra motstånd i benen.

Logiken slår lite kullerbyttor ibland.

* * *

I Malmö har det överlag varit hårdnackat motstånd mot allt vad konstgräs heter. Nu lägger man en ny gräsmatta på Stadion med konstgräs. Utan några protester. Sydsvenskan till och med direktsände i sju timmar på webben när gräsplanen grävdes upp.

Det kallas förstås för hybridgräs, eftersom det även innehåller naturligt gräs.

Och det ska förstås provas. Men varför skulle det inte gå att hålla en duglig gräsmatta i Malmö 2019, när det gick alldeles utmärkt snövintern 1979?

* * *

Det så kallade transferfönstret är öppet, vilket innebär många klubbyten. Och falska rykten. I veckan kunde vi läsa, att en spelare från Honduras var klar för MFF (bilden).

För en gångs skulle dementerade MFF kraftigt, även om ”nyheten” hann snurra runt på diverse sidor några dagar.

Naturligt hade varit om den ansvarige utgivaren klartgjort vad som hänt:

Kära läsare!

Historien om spelaren från Honduras var något vi hittat på en webbsida från ett land långt bort, vet inte vilket. Men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att vi får en massa klick. Stofilerna på Muppläktaren tycker att vi skulle kollat fakta, men sådant gäller inte längre. Nu är det bara att bränna på, sedan spelar det mindre roll om det är sant eller falskt.

Och inte behöver vi dementera heller, det ger sig lite av sig själv på sociala medier. Vår huvudinriktning är att samla klick. Journalistisk heder är förlegat.

(Behöver det påpekas, att ovanstående citat inte är korrekt, det finns inga fakta bakom.)

* * *

Nu går vi in i snöidrotternas tid. Det är VM i alpint, längdåkning och skidskytte de närmaste veckorna.

Och det ser bra ut för längdåkarna. I helgens tävlingar var det svenskar på de tre första platserna.

* * *

Det var alltså under SM-veckan i Sundsvall. Där ingick även badminton. Ett Malmöpar tog SM-guld i damdubbel. Men därom får jag intet veta i mitt husorgan.

* * *

Därmed var det slut på denna årgång. Nästa vecka är jag ett år äldre.