MFF vinner i varje fall över AIK

Det är risk för upprepning, eftersom jag redan den 13 september hade en blogg med rubriken ”Det blir inget guld för MFF”. Än är det för tidigt och säga att det var rätt, men insatserna förra veckan ger åtminstone tyngd i påståendet.

0–4 mot Chelsea och bara 1–1 mot Varberg. Inga imponerande resultat.

Nu krävs på sociala medier att både tränaren och sportchefen ska sparkas. Men det är en nivå man inte behöver ta hänsyn till.

Orsaken till nedgången är snarare, att truppen inte är så bred som man trodde. Spetsspelare som Ola Toivonen, Oscar Lewicki och Jonas Knudsen kan man inte ersätta fullt ut.

I dagens MFF-trupp finns 14 utländska spelare plus tre som föredrar icke-svenska landslag.

Senaste Europaomgångens stora sensation var när norska Bodø/Glimt besegrade italienska storlaget Roma med 6–1.

I Bodø/Glimt var nio av startspelarna norrmän. De enda undantagen var ryske målvakten Nikita Haikin och islänningen Alfons Sampsted. Den senare spelade i Sverige under fyra säsonger. Han hade kontrakt med IFK Norrköping, men var utlånad hela tiden (2018 i Landskrona Bois).

Därmed inte sagt annat än att det i många fall kan finnas inhemska spelare som är lika bra, men mycket billigare.

* * *

Man kan också vara lite kritisk mot MFF:s värvningar. Sergio Peña, Bonke Innocent, Peter Gwargis, Romain Gall, Patriot Sejdiu och Malik Abubakari har knappast motiverat de dyra pengar som MFF lagt ut på dem.

Ett stort problem är också, att Anders Christiansen inte längre är allsvenskans bäste spelare. Inte som han varit den senaste tiden i varje fall. Vad det beror på är en svårlöst gåta.

* * *

Antonio Colak är på lån från grekiska Paok. Så långt är allting väl, men om han ska lösas från sitt kontrakt kostar det 30 miljoner kronor, enligt uppgift. Förhoppningsvis är det en förhandlingssak, men kom ihåg att MFF har Amin Sarr på kontrakt redan. Han kostar därför ingenting.

Så i det fallet borde det var tämligen enkelt.

* * *

Søren Rieks tillhör också de spelare som saknats på sistone. Nu lär han ha förlängt sitt kontrakt med MFF. Han vill hemskt gärna vara kvar i Sverige ytterligare ett år.

Därefter kan han nämligen återvända till Danmark och åtnjuta de generösa danska skattereglerna. De som varit utomlands i tio år betalar bara 27 % i skatt när de återvänder.

Därmed inte sagt, att det är vad Rieks har i tankarna.

* * *

MFF är dock inte helt borta från guldstriden. Den kommer att spetsas till redan på onsdag. Då är jag bombsäker på att MFF slår AIK.

Varför det? Jo, får några år sedan räknade jag fram att AIK inte vunnit i Malmö sedan 1996. En uppgift som sedan alla medier tog till sig.

AIK har alltså gjort 23 försök utan att få med sig full pott från Malmö.

Men framför allt är MFF i ett sådant läge, att krafterna rimligtvis ansamlas till en gedigen revansch för den senaste tiden insatser.

* * *

1996 vann AIK på Malmö stadion med 3–0. Anmärkningsvärt är att matchen dömdes av nuvarande förbundsordföranden Karl-Erik Nilsson – inför 2 953 åskådare!

I MFF-laget ingick två av de nuvarande tv-experterna. Både Jens Fjellström och Daniel Nannskog.

* * *

När man sitter och leker med datorn dyker det ibland upp en del bilder som man nästan glömt. Till exempel ovanstående från MFF:s träningsläger i Marbella 2009. Dåvarande sportchefen Hasse Borg hade bland annat varit i moderklubben BK Forward i Örebro och hämtat tre lovande spelare. De kompletterades av äkta MFF-produkter.

På bilden ser man Jimmy Durmaz, Jiloan Hamad, Jasmin Sudic, Dejan Garacra (skymd), Agon Mehmeti och Pontus Jansson. Och så förstås Sydsvenskans fotograf Lars Brundin.

Förutom skadeförföljde Sudic är samtliga aktiva fortfarande. Även Brundin.

Malmö – Mästarstaden

Nu har det börjat. Malmö – Mästarstaden! FC Rosengård säkrade guldet i damallsvenskan i fotboll när två omgångar återstod.

Så det är bara för Malmö FF, Malmö Redhawks och HK Malmö att fortsätta sviten.

Men det kommer inte att ske. Jag har ju redan dömt ut MFF:s möjligheter till guld, så det får väl kvarstå. Och de övriga kommer i slutändan inte ens att konkurrera i toppen.

* * *

Desto större anledning att glädjas över Rosengårds framgångar. Nu ska man bara ta ytterligare ett steg att komma ut bland allmänheten.

Publiksnittet denna säsong ligger på 395 åskådare, men det har varit med restriktioner tidvis.

Jag lovar, damfotboll är attraktiv. Åtminstone på den nivå Rosengård och övriga allsvenska lag utövar den.

Få ut det budskapet, i stället för att kräva jämlikhet hit och dit. FC Rosengård klarar redan att ha elva utländska spelare i truppen, där några har över en miljon kronor i årsinkomst. Och de är sevärda.

* * *

Kanske borde jag känna delaktighet. FC Rosengård har sitt ursprung i Malmö BI, som bildades 1917. Herrlaget och damernas andralag har 1917 med i klubbnamnet, men det var för att behålla sina seriepositioner vid senaste namnbytet.

Häromåret firade därför FC Rosengård 100-årsjubileum. Ja, det var alltså ursprungsföreningen MBI som fyllde 100 år.

Jag var inbjuden till festligheterna i Rådhuset tillsamman med ett hundratal andra gäster. Därför fick jag hålla ett anförande om föreningens historia. Det gick så långt att jag till och med sjöng en liten stump (inte lönt att leta på Youtube).

Jag var nog den ende närvarande som någonsin haft den klassiska MBI-dräkten på mig, orange tröja och gula byxor. Även om min karriär hade några reservlagsmatcher som höjdpunkt.

Men min vädjan, att FC Rosengård skulle återgå till den klädstilen föll inte i god jord.

* * *

Sången, undrar ni? Jo, det var när jag skulle skryta om att jag och Björn Afzelius spelade tillsammans i MBI:s juniorlag. Och då drog jag av någon strof av ”allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar”. Inget anbud från Malmö opera följde dock.

Minns också när jag beskrev Afzelius egenskaper som fotbollsspelare. Det kunde man nämligen göra i ett enda ord:

”Dribbelpitt.”

Jag såg att några bland kommunalpamparna snörpte på munnen åt det ordvalet.

* * *

Apropå nämnda jubileum så forskade jag lite i MBI:s historia. Klubben bildades ju under första världskriget med alla de ransoneringar som då förekom. Så när Limhamns IF inbjöd till match, avslutades brevet: ”Medtag egen blära.”

Vi som varit med ett tag vet, att ”bläran” var den gummiblåsa som man placerade inne i lädret och sedan blåste upp. Det var ont om gummi, därav uppmaningen.

* * *

Som alla följare av denna blogg vet, så är jag väldigt intresserad av skidåkning. Det är faktiskt dags redan till helgen med alpina världscupen. Den formen av nederbördshasning finns kvar i SVT, men längdåkningen har Nent/Viaplay hand om.

Jag räknar till 15 härliga världscuptävlingar att se fram emot.

Not.

I SVT-dokumentären ”Bäst när det gäller” visar man fram en bild av bortskämda, diviga svenska åkare.

De tror de är världsstjärnor – i en sport som bara några promille av jordens befolkning kan utöva.

* * *

I veckan föreslog Miljöpartiet (grönkålsmaffian), att Sverige skulle låna 1000 miljarder kronor till klimatet. Det är mycket pengar, som en tidigare Sverigedemokrat sade i riksdagen, ett av mina favoritklipp:

* * *

Nu avslöjas det att skidskyttarna Hanna Öberg och Martin Ponsiluoma är ett par.

”Gå med i skytteföreningen, lär dig skjuta och träffa kamrater”, som man sade förr.

Ingrosso, Wahlgren, Parnevik och Soldoktorn, släng er i väggen.

Ta bort tramset med hands!

Det börjar bli långrandigt, men det tåler att upprepas gång på gång: Ta bort tramset med handsregeln i fotboll!

Denna gång kan det vara skönt att reagera på en situation som gynnar ”mitt lag”. Som den straff Sverige fick mot Kosovo och gjorde 1–0 på.

Viktor Claesson nickade bollen rakt ner på handen på en Kosovoförsvarare. Efter fem minuters kontrollerande med Var-rummet kom domaren fram till att Sverige skulle ha straffspark.

Det var 44 213 åskådare på Friends. Jag vågar påstå, att 43 000 inte hade en susning om varför det blev straffspark.

Märkligt nog var det ingen av de så kallade experterna, som förfasade sig över domslutet. Alla börjar få en övertro på att Var alltid har rätt. Och jag har hittills aldrig varit med om att huvuddomaren, som tar det avgörande beslutet, har gått emot Var-rummet.

Den ende som reagerade var Kosovos förbundskapten Bernard Challandes.

– En idiotisk regel, sade han.

Och det har han rätt i. Frågan är om domaren ens har stöd i regelboken. Om handssituationer står det som exempel när bestraffning inte ska utdömas:

”När bollen kommer direkt från en annan spelares huvud eller kropp (inklusive fot) när spelaren är nära.”

Ett felaktigt domslut, således. Konstigt att ingen reagerade.

* * *

Överste domarprofeten Jonas Eriksson talar gång på gång i ”Högsta domstolen” på Discovery, att det ska extra mycket till för att blåsa inom straffområdet. Man vill ta bort ”soft penalties”, påstår han.

Men softare än den här situationen kan det väl inte vara.

Sen skriker det i hela min kropp när en försvarare ska täcka ett skott eller inlägg – med händerna bakom ryggen. Det är väl inte fotboll.

Jag har sett otaliga situationer när försvararen med största sannolikhet kunnat blockera ett skott, om man fått röra sin kropp normalt.

Handsregeln var en orsak, ålder kanske också, till att Roy Hodgson drog sig tillbaka som manager i Crystal Palace.

– Fotbollen har blivit ett lotteri.

* * *

Ett högst diskutabelt domslut var också när Kylian Mbappé fick segermålet godkänt för Frankrike i Nations League-finalen mot Spanien.

Han var ju tydligt offside.

Var-rummet kom fram till en annan bedömning, men varför redovisades aldrig.

* * *

Offside har alltid varit omdiskuterat. Bob Houghton berättade, att de första orden kan lärde sig på svenska var:

”Opp med flaggan, forr djävelen”

Det var bänkkamraten Egon ”Todde” Jönsson, som skulle fyllt 100 år häromdagen, som ville göra linjemännen uppmärksamma. Och han hade anledning när MFF försökte krympa spelytorna.

* * *

Försökte hänga med i partiledardebatten i söndags. Miljöpartiet fördelar gracerna jämnt mellan två språkrör. I den förra debatten var det Märta Stenevi som gjorde bort sig, nu var det Per Bolunds tur.

* * *

Sen är det ett fattigdomsbevis i debatten, att hela tiden kalla Sverigedemokraterna för nazister. Det har varit ett argument även från Stefan Löfvens sida.

Men i en annan pult står Nooshi Dadgostar. Hennes parti kommer från kommunismen. Som under många år var trogna Stalin och hans mördare i Sovjetunionen. Om detta sägs inget.

Absolut inte från Socialdemokraterna, som under nästan alla år i regeringsställning har varit beroende av kommunisterna, oavsett vad de kallar sig.

* * *

Understundom kommer det över mig ord som jag använt i min malmöitiska barndom, men som nu är borta ur både mitt och sannolikt i alla andras vokabulär. Här är ett:

Pågaputt.

* * *

Nättidningar tar över marknaden mer och mer. Och hela tiden med ekonomiskt attraktiva erbjuden. Läs tidningen i X månader för Y kronor.

Jag är en sån som tar sådana smickrande tillfällen i akt. Men det gäller att vara uppmärksam och säga upp avtalet innan tiden går ut-

För en tid sedan beställde jag danska tidningen Politiken för 3 kr för tre månader.

Men glömde säga upp den. Så för den fjärde månaden debiterades jag 419 svenska kronor. Kan bara se, att Aftonbladet tar 89 kr för samma period.

Tydligen är det bara øl och sprit som är billigare i Danmark.

* * *

Sen var det förklaringen på ”pågaputt”. Vad ”pågar” är tror jag är allom bekant i landet, men ”putt” är ett annat ord för sur.

Så ordet hade användning företrädesvis i sandlådan eller motsvarande rent åldersmässigt.

Det var fler än Zlatan som fyllde 40

Det var pompa och ståt i hela Europa i går, åtminstone i Milano. När Zlatan Ibrahimovic fyllde 40 år. Hemmavid fick vi nöja oss med massor av hyllningsartiklar i alla tidningar.

Välförtjänt, så klart. Zlatan har gjort 116 landskamper för Sverige. Men det finns en spelare som gjort 133 landskamper och som nästan ingen tänkte på att hylla.

Andreas Isaksson under TFF-tiden

Målvakten Andreas Isaksson fyllde nämligen också 40 år i går, född på samma dag som Zlatan. Och med bara två mil ifrån varandra.

Jag fick för en tid sedan en förfrågan om det kunde vara så, att deras födelseannonser fanns samtidigt i Sydsvenskan. Det hade varit något.

Mina möjligheter att kontrollera är borta sedan många år, men det är sannolikt totalt uteslutet. För 40 år sedan var det nästan inga invandrare som var intresserade av svenska tidningar, det gav undersökningar klart besked om.

Men jag var med när Andreas Isaksson slog igenom i Trelleborgs FF. Historien kan berättas igen:

På våren 1999 blev TFF:s ordinarie målvakt Daniel Andersson långtidsskadad. TFF sökte en tillfällig lösning och skickade en förfrågan till Halmstads BK om att få låna deras reservmålvakt Björn Nordberg.

Halmstads ordförande Stig Nilsson, salig i åminnelse, sade blankt nej. Det hjälpte inte ens att TFF skickade fram Bengt Cederberg för att övertala Stig.

I stället fick TFF ta till en nödlösning. Man hade en lovande 17-årig målvakt i juniorlaget, men han ansågs egentligen för orutinerad för allsvenskt spel.

Men nu fanns det inga andra lösningar. Så Andreas Isaksson fick chansen – och tog den så det rungande om det.

Efter halva säsongen blev Andreas Isaksson köpt av Juventus för elva miljoner kronor (som sedan visst växte ytterligare i nån skadeståndsaffär).

När Halmstad på hösten kom till Trelleborg stegade Stig Nilsson in på TFF:s kontor.

– Jag ska fantamaj ha provision. Utan mig hade ni inte fått en spänn.

För den som inte kände Stig ska påpekas, att denne gamle Malmöpåg var utrustad med mycket glimt i ögat.

* * *

Då var fortfarande Zlatan lite efter Andreas Isaksson i utvecklingen. När Zlatan slog igenom i superettan 2000 var Isaksson redan i Italien.

Från det året kan jag erinra mig ett eget litet Zlatanminne.

MFF hade precis klarat andraplatsen i superettan och tagit sig tillbaka till allsvenskan. Men säsongen skulle avslutas med en cupmatch mot Helsingborg i november.

HIF hade vunnit allsvenskan året innan och blivit tvåa detta år. Intresset för en match mot ”uppstickaren” MFF var stort,

Som en förhandsartikel i Sydsvenskan inför den matchen beslöt jag mig för att sammanföra MFF:s anfallare Zlatan Ibrahimovic och HIF:s försvarare Jozo Matovac.

Mötet skulle ske på neutral plats – jag tror det var i Glumslöv. Men för att ta sig dit behövde Zlatan hjälp med transporten, eftersom han vid den tidpunkten varken hade bil eller körkort.

Och då fick han åka i min bil.

Däremot hade Zlatan fått sin första mobiltelefon. När denna ringde under färden försökte chauffören hålla för öronen. Samtalet var nämligen av sådan art, att det inte var lämpligt för en mogen man.

– Vi är förlovade, förklarade Zlatan efteråt. Hon är från Göteborg.

Sen var det åsnackat om det.

När jag var klar med mina intervjuer och fotografen fått sina bilder fortsatte Zlatan och Jozo att samspråka – på kroatiska.

Och när det sedan blev matchdags så vann MFF med 2–1 sedan Zlatan gjort ett av målen.

Flera år senare blev det aktuellt att sälja bilen. Jag hade lärt mig från Antikrundan, att ”proveniens” (haft en känd person inblandad), ökar värdet.

Så jag förklarade, att ”Zlatan har åkt i den här bilen”.

Spekulanten var emellertid en snorvalp som inte brydde sig ett dugg om proveniens, utan mer om dåligt batteri, gnisslande bromsar och rostfläckar. Så jag fick bara en spottstyver trots denna förnämliga bakgrund.

* * *

Apropå stigande ålder så hade tv-nyheterna ett inslag om hur det var för äldre-äldre i nuvarande Coronaläge.

Sen visade de en intervju med en person som var tre år yngre än jag!

Men han såg äldre ut – hoppas jag.